Årets hantverksteknik

Årets hantverksteknik 2022 är färgning med naturfärger

naturfärgade garn

Detta är sjätte gången som Taitoförbundet utser årets hantverksteknik. En betydande orsak idag till att man färgar hemma med naturliga färgämnen är att föra samman en övergripande naturupplevelse med hantverk samt viljan att minska den kemikaliebelastning som orsakas av de egna textilierna. Med Årets hantverksteknik vill Taitoförbundet för sin del väcka debatt om ansvarsfullhet och miljöpåverkan av textilier och material. Temat är därmed en naturlig fortsättning på Årets hantverksteknik 2021, konsten att lappa och laga. För den som vill ägna sig åt färgning hemma erbjuder naturen en verklig guldgruva av inspirerande möjligheter. Med de nuvarande produktionsvolymerna kan inte all färgning göras med naturliga färgämnen, men den som färgar hemma eller i mindre skala kan med sin egen färgning främja en ansvarsfull produktionsprocess.

”Produktionen av mer ekologiska och etiska produkter förutsätter mer hållbara lösningar även vad gäller färgning. När man väljer giftfria färgämnen till sitt eget hantverk kan man samtidigt både njuta av de unika slutresultaten av färgning med växter och främja ett mer ansvarsfullt produktionssätt”, konstaterar Taitoförbundets verksamhetsledare Minna Hyytiäinen

”En produkt som man har färgat och tillverkat själv är speciell, och det som är speciellt vill man ta väl hand om. Redan detta påverkar för sin del hur länge vi använder en produkt. När man känner till varje arbetsmoment och det arbete som gått åt till varje moment, blir det naturligt att fundera på sin egen konsumtion”, säger Hyytiäinen.

Naturliga färgämnen har varit kända i tusentals år, men med industriella färgämnen gick kunskapen om naturfärgning nästan förlorad. Intresset för färgning hemma med naturliga färgämnen väcktes på nytt med folkloreboomen på 1990-talet, men när informationen spreds på Internet på 2000-talet har färgning med naturfärger blivit ett verkligt fenomen. När underbara färgmodeller och exempel delas på webben dras nya entusiaster hela tiden till den fascinerande färgningen. 

Naturen är full av fascinerande färgämnen som kan nyttjas på ett mångsidigt sätt i färgning av garn och tyger och till exempel i färgning och mönstersättning av papper. Största delen av växternas färgpigment är vattenlösliga, och därför behövs det ett hjälpämne som fäster färgen på fibrerna. Som hjälpämne används ofta ett metallsalt eller en kombination av olika metallsalter. Ylle är det textilmaterial som är lättast att färga i hemmet. 

Färgpigment som lämpar sig för färgning finns till exempel i växternas rötter, blad, blommor och stjälkar, svampar, humus, kottar och nötter, lavar etc. Hur bra färgerna håller varierar stort, och särskilt ljusbeständigheten kan vara låg för en del färgämnen. Detta är en av orsakerna till att industriella färger åsidosatte naturliga färgämnen.  Även de industriella färgningsteknikerna utvecklas och som bäst pågår omfattande forskningsprojekt om naturbaserade färgämnen.

Att nyttja naturliga färgämnen för färgning kan även förknippas med den viktiga skadeväxtbekämpningen. Blomsterlupin som spridit sig brett på vägrenar är enligt statsrådets förordning en invasiv främmande art av nationell betydelse. Lupinens blommor och stjälkar är ett bra färgämne för färgning i hemmet. Syftet är också att nästa sommar inspirera allmänheten till att kombinera den viktiga bekämpningen av invasiva arter med färgning med växter. På så sätt kan man vända skadan till nytta.

Färgning med naturfärger är full av överraskningar. Resultaten varierar, och det är svårt att få till exakt samma slutresultat även med precisa recept. Färgerna är harmoniska och mjuka enligt naturens egen färgskala och de kan enkelt kombineras med varandra. Överraskningen kan bestå av själva färgen: rödlök kan plötsligt ge en grön färg, och krypoxalis med sina röda blad överraskar med en fräsch blå färg. Genom att experimentera kan man skapa nästan oändligt många nya nyanser. 


Årets hantverksteknik 2021 är konsten att lappa och laga

lappa och laga

Ett hål i älsklingströjan, yllestrumpan eller jackans fåll är verkligen ingen orsak att kassera plagget. Det är viktigt att åter börja repa-rera, vårda och förnya kläder genom lappning och lagning, ef-tersom det är en miljögärning som minskar de ökande mängderna textilavfall. Ett klädesplagg som varit så älskat att det har gått sönder ökar ännu mer i värde när man lagar det själv.

Taitoförbundet väljer Årets hantverksteknik för femte gången. ”I dessa tider funderar allt fler på sin relation till konsumtion och hur även små gärningar har betydelse”, berättar Taitoförbundets verksamhetsledare Minna Hyytiäinen. ”Lappning och lagning som ett hantverksfenomen har varit på uppgång runt om i världen under en längre tid. Nu skäms man inte längre över sina lappade kläder eller att lappningen syns, utan man är i stället stolt över det. Med vårt val till Årets hantverksteknik vill vi på Taitoförbundet vara med och uppmuntra människor till lappning och lagning.”

Reparation och förlängning av produkternas livstid har en tydlig koppling till det aktuella behovet att minska produktionen av textilier och textilavfall. Klädesplaggets förlängda livstid syns direkt i dess minskade koldioxidavtryck.
Man behöver inte vara särskilt skicklig i handarbete för att stoppa stickade plagg. Ofta räcker det med bara nål och tråd – samt tid och tålamod. Reparationen behöver inte döl-jas, utan kan användas som en dekoration. Sashiko är japanskt broderi med förstygn. Med sashiko kan man både laga sina jeans och piffa upp dem med ett nytt utseende. Att laga kläder kan alltså innebära att man förbättrar produktens utseende, inte bara lagar hål. Ett klädesplagg som har lagats väl kan även vara mer slitstarkt än vad plagget ursprungligen var.

sashiko paikkaus ja parsinta farkuissa

Valet av konsten att lappa och laga till Årets hantverksteknik 2021 öppnar även för en diskussion om textiliernas kvalitet och hållbarhet i allmänhet. Det är meningsfullt att laga och vårda ett kärt klädesplagg av hög kvalitet, medan ett klädesplagg av lägre kvalitet kanske inte kan räddas ens med lagning. Konsten att laga behövs även inom andra om-råden. Vi hoppas att lappning och lagning som Årets hantverksteknik uppmuntrar männi-skor till att lära sig att laga till exempel cykeldäck.
”Vi utmanar varje finländare att lappa eller laga åtminstone en produkt under nästa år. Då kan över fem miljoner produkter få en förlängd livstid”, konstaterar Taitoförbundets verksamhetsledare Minna Hyytiäinen.

Hantverks- och konstindustriföreningarna anordnar under nästa år workshops och kurser i lappning och lagning, och Taitoförbundet publicerar anvisningar som hänför sig till temat. Taitoförbundet anordnar även av en jury utvald, utställning Lappat och lagat 2021 som visas 15.1–24.2.2021 på CraftCorner i Helsingfors samt 13.3–9.5.2020 på Finlands hant-verksmuseum i Jyväskylä. Textilkonstnären Raija Jokinen har fungerat som utställningens jury. Hon sammanfattade sina tankar om de alster som valts ut till utställningen:
”Lappning och lagning har även en tydlig estetisk och uttrycksmässig roll. Förutom förläng-ningen av föremålets livstid och användningsmöjligheter, förknippas lappning och lagning även med affektion och en känslomässig koppling till föremålet. De föremål som lappas och lagas är ofta sådana som man har haft en långvarig eller stark känslomässig relation till samt föremål som är vackra eller som har tillverkats med stor möda. Broderade bordsdukar, handdukar och stickade klädesplagg har alltid varit viktiga vardagstextilier som har lappats och lagats, och reparationen fortsätter ofta på temat i det ursprungliga mönstret eller skapar helt nya mönster.”


Årets hantverksteknik 2020 – täljning

Finländare har ett speciellt förhållande till naturmaterial och att röra sig i skogen. Kniven har alltid följt med på skogsvandringen. Träet som material, täljning och användning av kniven är ett värdefullt hantverkskunnande som vi nu vill lyfta upp genom att utnämna täljning till årets hantverksteknik 2020. 

Taitoförbundet väljer årets hantverksteknik för fjärde gången.

Tidigare år har makramé, broderi och vävning varit de mjuka materialens teknik. ”Slöjden i Finland är ofta förknippad med de mjuka materialen, garner och textilier. Vi vill påminna om den mångfald av hantverkstekniker och material som finns. Täljning är en väldigt traditionell och värdefullt hantverkskunnande där tillverkning av kniven har en stark tradition, säger Taitoförbundets verksamhetsledare Minna Hyytiäinen.

 

Att lära sig att använda kniven på rätt sätt var en naturlig del av barndomen. Tyvärr har mycket av den kunskapen fallit i glömska. Vi hoppas att människor kommer att inspireras att prova tälja, och även att lära de unga. Tekniken behöver inga dyra verktyg eller material. Med en kvist eller träbit kommer man enkelt igång med att forma träet med sina egna händer vilket ger en speciell upplevelse.

Täljningsmästare försvinner

Täljning är ett traditionshantverk som riskerar att försvinna. I täljningsmästarens händer har det skapats fantastiska spånkorgar, fåglar och traditionella juldekorationer. Med valet av täljning som hantverksteknik menar vi inte att alla ska lära sig att bli tillverkare av träfåglar.

En enkel visselpipa eller en grillpinne på skogsfärden är redan en upplevelse som ger möjligheten att lära känna träet som material och lära sig att hantera kniven. Det är fint om fokuset på tekniken även ger möjlighet att föra kunskaperna vidare till yngre generationer.

Taitoförbundet och Finlands hantverksmuseum arrangerar tillsammans utställningen ”Metsästä käsin” som visar på finländarnas förhållande till skogen och trä som material ur ett hantverksperspektiv. Utställningen visas på Finlands hantverksmuseum  i Jyväskylä 23.5.–30.8.2020 och på CraftCorner i Helsingfors hösten 2020.


En tredjedel av alla finländare (34%) har uppgett att de snickrar, bygger eller slöjdar minst en gång i månaden. 7% uppger att de slöjdar varje dag och 77% av finländarna slöjdar då och då. 11% av kvinnorna uppgav att de slöjdar dagligen.

Källa: Undersökningen Slöjdande som hobby 2018.